Rapporter 2016

Rapport 2016:1

Lämningar vid Kulla bytomt. Arkeologisk utredning etapp 2 av boplatsläge, utredning i avgränsande syfte av bebyggelselämning vid Kulla bytomt samt kartering av gravfält Östra Ryd 108:1, Österåker kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:1

Arkeologistik AB har under två dagar i december 2015 genomfört en arkeologisk utredning, etapp 2, av ett möjligt boplatsläge (objekt 8), en utredning i avgränsande syfte av en bebyggelselämning (objekt 6) samt en kartering av gravfält Östra Ryd 108:1. Uppdragsgivare var Trafikverket. Objekt 6 utgjordes av en bebyggelselämning som kan ha tillhört Kulla bytomt. Vid schaktningen i anslutning till denna påträffades en terrass/husgrund samt raseringslager, men även en härd av förhistorisk typ fanns under raseringslagret. Detta indikerar att lämningar från olika tider finns kvar i anslutning till objektet. Vid schaktningen inom objekt 8 kunde inget av antikvariskt intresse påvisas. Varken kulturlager, fynd eller anläggningar av föhistorisk typ kunde ses. Tre anläggningar från mer modern tid hittades dock (två stolphål och en stenfylld grop). Vid karteringen av gravfältet Östra Ryd 108:1 kunde inte lika många gravanläggningar ses jämfört med vad som var beskrivet i FMIS. En förklaring till detta kan vara att arbetet försvårades av kraftig torv/gräsväxt på platsen. Totalt karterades sju anläggningar varav fyra bedömdes vara gravar. Övriga tre anläggningar var röjningsrösen/röjsten.

Rapport 2016:2

Stenåldersboplatser och ett grönstensbrott vid Slättmalm. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inför planarbete inom Slättmalm, Malmbro gård 1:4, Vårsta 1:14 och 1:20, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:2

Arkeologistik AB har under några dagar i slutet av november och början av december 2015 genomfört en arkeologisk utredning av ett ca 25 hektar stort planområde vid Vårsta i Botkyrka kommun. Inom området, som benämns Slättmalm efter ett tidigare torp inom området, planeras bostäder att byggas. Utredningen har innefattat arkiv- och kartstudier, specialinventering och grävning av provgropar för hand. Uppdragsgivare var Villamarken Exploatering i Stockholm AB. Utredningsområdet utgjordes till största delen av en nedlagd grustäkt med endast mindre ytor med ursprungliga marklager bevarade längs med täktens sidor. Inom området fanns sedan tidigare fyra registrerade fornlämningar i form av två stenåldersboplatser, ett stenbrott och en milstolpe. En av boplatserna (RAÄ Grödinge 382:1) och stenbrottet (Grödinge 588:1) bedömdes av Länsstyrelsen som osäkra fornlämningar och skulle därför utredningsgrävas. Vid utredningen framkom därutöver två tidigare oregistrerade stenåldersboplatser (objekt 7 och 8), två väglämningar (objekt 2 och 5), två gränsmärken (objekt 3 och 4) samt bebyggelselämningar efter torpet Slättmalm (objekt 6). Två av stenåldersboplatserna (objekt 7 och Grödinge 382:1) är nästan helt utplånade av täktverksamheten varför lämningarnas arkeologiska potential bedöms som mycket begränsade. Lämningarna bedöms därför som övriga kulturhistoriska lämningar. Vid stenbrottet, som består av en diabasgång omgiven av granit, har diabas (s.k. grönsten) brutits för tillverkning av redskap under stenåldern. Intill brottet ligger rikligt med råmaterial synligt i körskador på platsen. Vid provgrävning påträffades även avslag och skärvig sten i anslutning till brottet vilket tyder på att även en viss bearbetning kan ha skett på platsen. Brottet bedöms som en fornlämning. Även boplatsen objekt 8 bedöms som en fornlämning medan väglämningarna, gränsmärkena och bebyggelselämningarna efter Slättmalm bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar.

Rapport 2016:3

Stavsnäs. Arkeologisk utredning etapp 1, Stavsnäs 1:407 m fl, Djurö socken, Värmdö kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:3

I enlighet med ett beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län har Arkeologistik AB genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 av ett litet planområde strax sydväst om Stavsnäs by på Fågelbrolandet i Värmdö kommun. En specialinventering av planområdet genomfördes den 11 februari 2016. Uppdragsgivare var Värmdö kommun, Plan- och exploateringsenheten. Vid de inledande arkiv- och kartstudierna framkom inget av antikvariskt intresse. Området har så långt det går att följa i kartografiskt material utgjort utmark till Stavsnäs by. Vid fältinventeringen påträffades endast två gränsmärken, varav ett raserat, strax utanför utredningsområdets södra respektive östra begränsningar. Gränsmärkena bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar.

Rapport 2016:4

En hällkista från äldre förromersk järnålder i Norrsättra. Arkeologisk undersökning av stensättningen RAÄ Sollentuna 325:1, Norrsättra 1:29, Sollentuna kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:4

I juli 2015 genomförde Arkeologistik AB en arkeologisk undersökning av en stensättning (RAÄ Sollentuna 325:1) i Norrsättra strax norr om Edsberg i Sollentuna. Orsaken till undersökningen var att fastigheten inom vilken stensättningen var belägen skulle styckas av. Undersökningen genomfördes på uppdrag av fastighetsägaren. Stensättningen var belägen på östra kanten av ett berg, ca 44 meter över havet, högt ovan en dalgång i öster. Stensättningen var ca 5,5 x 4 meter stor och 0,3 meter hög och kraftigt övertorvad. Efter avtorvning och rensning framträdde en tät packning av uteslutande röda stenar. I stensättningens västra del fanns en rad med klumpstenar som stack upp något över stenpackningen i övrigt. Klumpstenarna visade sig utgöra västra sidan av en ca 3 x 1,2 meter (NNV-SSO) stor hällkista. Kistans östra sida var uppbyggd av mindre hällskivor och stenar och har möjligen delvis varit uppförd som en kallmur i ett par skift. Centralt i hällkistan påträffades en mindre mängd spridda brända ben. Ytterligare en gravgömma i form av ett benlager påträffades strax utanför kistans östra sida. I övrigt påträffades inga fynd. Under större delen av stensättningen och hällkistan fanns ett tunt sotfärgat jordlager på berget. Kistkonstruktionen antyder att graven ursprungligen har varit avsedd för en eller flera obrända kroppar, men några obrända benfragment påträffades inte. De båda brandgravarna bedöms som sekundärgravar. Benen från kistan har med viss osäkerhet bestämts härröra från en yngre vuxen individ, möjligen en kvinna. Benen från benlagret har bestämts till en medelålders individ, även denne möjligen en kvinna. Hällkistans anläggningstid har genom en 14C-analys bestämts till äldre förromersk järnålder (410-230 kal. BC, 2σ). Brandgravarna bedöms vara relativt samtida med eller senare än hällkistan.

Rapport 2016:5

Ett järnåldersgravfält inom Toppklockan 6. Arkeologisk förundersökning och undersökning av del av gravfält RAÄ Sollentuna 50:1 inom fastigheten Toppklockan 6, Sollentuna socken, Sollentuna kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:5

Arkeologistik AB har under juli 2015 genomfört en arkeologisk förundersökning av en del av gravfält Sollentuna 50:1. Under september och oktober samma år genomfördes även en undersökning av lämningen. Uppdragsgivare var fastighetsägaren.

Förundersökningen På en gravfältskarta som upprättats år 1928 kan man se att ett flertal gravar markerats inom den nu berörda fastigheten, men innan schaktningen kunde endast en förhöjning (möjlig grav) ses inom tomtens nordöstra del. Vid schaktningen framkom ett antal anläggningar av modernt snitt. Det rörde sig om sopgropar, en dumphög, trädgårdsgångar och en stensatt begränsning till en odlingsyta. Endast fem anläggningar av antikvariskt intresse påträffades inom framförallt fastighetens västra del. Det rörde sig om tre gravar, ett stolphål och en härd. Ingen grav var synlig ovan mark och samtliga saknade jordöverbyggnader. Eftersom flera gravar var synliga vid karteringen 1928 kan man misstänka att jordöverbyggnader har tagits eller odlats bort i sen tid. Endast anläggningarnas flacka stenpackningar fanns kvar.

Undersökningen Totalt grävdes sex gravar, ovan nämnda härd och ytterligare flera moderna sopgropar fram. Den arkeologiska insatsen skulle fokusera på gravanläggningarna och härden. Två av gravarna visade sig dock vara till hälften belägna inom grannfastigheten i väster. Dessa kom därför, enligt direktiv från Länsstyrelsen, att utgå ur undersökningen. Totalt undersöktes fyra gravar (A3, A10, A12 och A16) och en härd (A6).

Grav A3: innehöll ett brandlager med brända ben samt en centralt placerad kruka. En 14C-analys har daterat graven till vendeltid vilken stämmer bra med fragment från en sammansatt kam i graven. Den osteologiska analysen har visat att en person mellan 10 - 24 år har blivit begravd tillsammans med en hund.

Härd A6: ordinärt utseende med kol, sot, skärvig och skörbränd sten. En 14C-analys har daterat anläggningen till vikingatid.

Grav A10: saknade brandlager men istället påträffades en ansamling med sotfria brända ben vilka placerats under en locksten i anläggningens centrum. Bland benen hittades även delar till en ornerad handtagskam. Utifrån gravskick och fynd dateras anläggningen till folkvandringstid. Den osteologiska analysen har visat att en person mellan 18 - 44 år blivit begravd. Vissa indicier talar för att det kan röra sig om en kvinna.

Grav A12: i anläggningens västra del fanns en nedgrävning. Inom denna fanns en locksten som dolde ett brandlager med brända ben. I brandlagret fanns även en kruka (tolkas vara ett bikärl). En 14C-analys har daterat graven till vendeltid - vikingatid vilken stämmer bra med fynden av samtida pärlor i graven. Den osteologiska analysen har visat att en person mellan 35 - 64 år blivit begravd tillsammans med en vuxen hund.

Grav A16: var en kraftigt förstörd grav med ett brandlager med brända ben. Den osteologiska analysen har visat att en vuxen person över 18 år har blivit begravd. Utifrån fynd i form av fem glaspärlor har anläggningen daterats till vendeltid - vikingatid (samtida med A12).

De undersökta gravarna har alltså utifrån 14C-analyser, fynd och gravskick kunnat dateras till ett större kronologiskt spann: folkvandringstid - vikingatid. De nu undersökta gravarnas datering stämmer väl överens med tidigare undersökta gravar inom lämningen. Härden A6 bedöms vara samtida med de yngsta gravarna och kan ha varit en del i begravningsritualerna.

Rapport 2016:6

Förbifart Tullinge. Arkeologisk utredning, väg 571/226 vid Pålamalmsvägen - Högskolan, del av förbifart Tullinge, Huddinge kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:6

Arkeologistik AB har med anledning av en planerad ny väg 571/226, del av förbifart Tullinge, under två dagar i februari och mars 2016, genomfört en utredning etapp 1 och 2. Vid etapp 1 pekades ett lämpligt boplatsläge ut, men vid rutgrävningen (etapp 2) kunde inhet av antikvariskt intresse påvisas. Uppdragsgivare var Trafikverket.

Rapport 2016:7

Träbjälken. Arkeologisk förundersökning av del av RAÄ Sollentuna 149:1, Sollentuna kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:7

Arkeologistik AB har med anledning av en planerad nybyggnation inom fastigheten Träbjälken 11 under en dag i mars 2016 genomfört en arkeologisk förundersökning av del av gravfält Sollentuna 149:1. Uppdragsgivare var fastighetsägaren. Totalt hittades sju anläggningar, där sex stycken bedömdes vara sentida. Ett stolphål bedömdes vara av förhistorisk karaktär men inga förhistoriska fynd eller kulturlager kunde påvisas som kunde styrka en sådan datering. Inga gravanläggningar påträffades inom fastigheten.

Rapport 2016:8

Fyra boplatslägen i Södermanland. Arkeologisk utredning etapp 2 av utpekade boplatslägen längs med två planerade gång- och cykelvägar i Stockholms län: objekt 2 längs väg 576 vid Turinge kyrka, Kungsbro 1:1, Turinge socken, Nykvarns kommun respektive objekt 1-3 längs väg 560 vid Årsta havsbad, Västerhaninge-Berga 7:2 och 7:8, Västerhaninge socken, Haninge kommun. Länk: Rapport 2016:8

Arkeologistik AB har under några dagar i början av april 2016 genomfört en arkeologisk utredning etapp 2 av fyra utpekade boplatslägen längs med två planerade gång- och cykelvägar i Stockholms län. Boplatslägena hade pekats ut i samband med att arkeologiska utredningar etapp 1 genomfördes av Stiftelsen Kulturmiljövård under hösten 2015 (Ählström 2015a, Ählström 2015b). Uppdragsgivare var Trafikverket. De utpekade boplatslägena var belägna längs med väg 576 strax öster om Turinge kyrka i Nykvarns kommun (objekt 2, Ählström 2015a) respektive längs med väg 560 strax nordväst om Årsta havsbad i Haninge kommun (objekt 1 - 3, Ählström 2015b). Vid sökschaktning inom de utpekade boplatslägena påträffades inga fynd, anläggningar eller kulturlager. Inget av objekten bedöms utgöra fornlämning.

Rapport 2016:9

Fågelsångsparken. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Tureberg 25:3, Sollentuna socken och kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:9

Arkeologistik AB har enligt ett beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län och på uppdrag av Sollentuna kommun genomfört en arkeologisk utredning av Fågelsångsparken i Sollentuna inför planerna att uppföra paviljonger inom en del av området. I närområdet finns flera fornlämningar i form av gravar, gravfält och boplatser varav flera är undersöka och borttagna. Utredningen skulle fastställa om ytterligare fornlämningar fanns och om dessa skulle beröras av den planerade exploateringen. Utredningen utfördes i april 2016. Utredningsområdet utgjorde under äldre modern tid en del av Bagare bys (senare Turebergs gård) åkermark. På 1910-talet började byns ägor att styckas av till villatomter och senare även till hyreshusbebyggelse. Sollentuna köpcentrum invigdes 1975, men har sedan dess utvidgats. Fågelsångsparken var i mitten av 1900-talet betydligt större än idag, men dess norra delar skars av då Turebergsleden byggdes. Vid omdaningen av parken införlivades istället tre tidigare villaträdgårdar i parkens sydvästra del. Vid de inledande kart- och arkivstudierna framkom inget av antikvariskt intresse inom utredningsområdet. Vid fältinventeringen påträffades endast spår efter de tidigare villaträdgårdarna i form av tomtdiken, ett par grindstolpar, en grund till en mindre bod samt fruktträd, inom parkens västra del. Lämningarna bedöms inte som kulturhistoriska lämningar. De begränsade resultaten motiverade inga ytterligare utredningsinsatser (etapp 2) inom området.

Rapport 2016:10

Löparö. Arkeologisk utredning i anslutning till platsen för ett stockbåtsfynd, RAÄ Länna 14:1, Löparö 1:122, Norrtälje kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:10

Arkeologistik AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län genomfört en arkeologisk utredning av en fyndplats för en del av en stockbåt (RAÄ Länna 14:1) på Löparö i Norrtälje. Orsaken till utredningen var att ett viltvatten planeras att anläggas på platsen. Utredningen har innefattat kart- och arkivstudier samt sökschaktning med maskin. Fältarbetet utfördes den 12 april 2016. Utöver de knapphändiga uppgifter om fyndet som finns antecknade i FMIS framkom inga som helst uppgifter om fyndet vid arkivgenomgången. När fyndet gjordes och av vem och under vilka omständigheter är därför oklart liksom vad som hände med fyndet. Löparö är känt i skriftliga källor sedan 1600-talet och karterades första gången 1639. På ön fanns två gårdar – Norrgården och Södergården. Strax väster om Norrgården fanns på 1600-talet ett träsk med ett smalt utlopp till Urösundet i väster. Troligen utgjorde träsket en reminiscens av en mar som tidigare kan ha tjänat som hemmahamn till Norrgården. Den angivna fyndplatsen ligger i nära anslutning till träskets östra strandlinje. I mitten av 1800-talet ingick träsket i ett större ängsgärde till Norrgården. I slutet av 1800-talet dikades ängsmarken ut till åkermark, men åkermarken var sannolikt av begränsat värde pga. vätan. Redan i mitten av 1900-talet hade ett stort område inom åkergärdets centrala del åter igen beskogats och troligen försumpats. Idag utgörs området av ett kärr. Möjligen var det i samband med att marken odlades upp som fyndet gjordes. Vid utredningen grävdes sju sökschakt med maskin i anslutning till den angivna fyndplatsen och där det var möjligt pga. vätan. Delar av kärret besiktades också okulärt så lång det var möjligt att vada i det. Inget av antivariskt intresse påträffades.

Rapport 2016:11

Edsbro-Sättra. Arkeologisk utredning inom fastigheten Edsbro-Sättra 4:3, Norrtälje kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:11

Arkeologistik AB har under maj 2016 genomfört en arkeologisk utredning av ett ca 1,3 hektar stort område omedelbart intill väg 280 vid Sättralund, Norrtälje kommun. Området utgjordes dels av ett skogsklätt impediment men även av åkermark. I anslutning till området var sedan tidigare två stensättningar och ett röse kända (Edsbro 101:1-2 och 102:1). Utredningens syfte vara att kontrollera om tidigare ej kända lämningar kunde finnas inom utredningsområdet. Vid utredningens etapp 1 har sju objekt framkommit. Dessa utgjordes av områden med bebyggelselämningar, terrasser, husgrunder, källargrop mm (obj 1-2 och 7), ett gränsmärke (obj 3), två ytor som bedömdes vara gammal åkermark (obj 4 och 6) samt ett möjligt boplatsläge (obj 5). Arkeologistik gör bedömningen att objekten 1-4 och 6-7 utgör övriga kulturhistoriska lämningar. Vid utredningens etapp 2 grävdes sju schakt inom objekt 5. Inget av antikvariskt intresse kunde påvisas.

Rapport 2016:12

Wijk Oppgård. Arkeologisk kompletterande utredning etapp 1 och 2 inför detaljplan Wijk Oppgård, Vik 1:68 m fl, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:12

Arkeologistik AB har under våren 2016 genomfört en arkeologisk utredning av ett ca 3,5 hektar stort planområde vid Vik i Upplands Väsby kommun. Inom området fanns sedan tidigare ett gravfält, tre stensträngar och två osäkra stensättningar registrerade. Utredningen föranleddes av ett pågående detaljplanearbete. Uppdragsgivare var Upplands Väsby kommun. Vid utredningen påträffades ett par härdar och ett kulturlager inom ett utpekat boplatsläge (objekt 2) i den före detta åkermarken inom utredningsområdets centrala del. Den ena av härdarna kan sannolikt knytas till en tidigare registrerad boplats (RAÄ Hammarby 339) strax söder det nu aktuella utredningsområdet. Härden antyder att boplatsen har en vidare utbredning än vad som tidigare har varit känt. Den andra härden och kulturlagret (objekt 4) framkom ett drygt 60-tal meter norr om den kända boplatsen och indikerar en från denna åtskild fornlämning. Det är oklart om det rör sig om en med den tidigare boplatsen samtida aktivitetsyta eller en äldre eller yngre boplatsfas. Vid utredningen provgrävdes även en av två tidigare registrerade osäkra stensättningar (RAÄ Hammarby 224:2-3) inom utredningsområdets norra del. Båda anläggningarna bedömdes okulärt som stensättningar, men för att säkerställa detta torvades en del av stensättningens Hammarby 224:3 centrum av och rensades fram. Anläggningen bestod av en flerskiktad stenpackning som hade jämnats av med mindre stenar och jord. Båda anläggningarna bedöms som fornlämningar. I samband med utredningen noterades ytterligare en osäker stensättning strax norr om de två tidigare kända (objekt 3). Denna kom dock inte att provgrävas pga. tidsbrist. Inom utredningsområdet i övrigt framkom endast en tidigare oregistrerad väglämning (objekt 1). Vägen utgörs av en enkel markväg som löper längs med den östra sidan av stensträngens RAÄ Hammarby 184:1 norra del. Vägen bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning.

Rapport 2016:13

Gravfält Fresta 61:1. Arkeologisk förundersökning av del av RAÄ Fresta 61:1, Upplands Väsby, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:13

Arkeologistik AB har med anledning av en planerad byggnation av ett poolhus inom RAÄ Fresta 61:1 under en dag i maj 2016 genomfört en arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte. Uppdragsgivare var fastighetsägaren. En tidigare okänd gravanläggning påträffades i anslutning till andra synliga lämningar men ytan närmast den planerade platsen för byggnationen visade sig sakna lämningar. Inom denna del föreslås en förändring av den i FMIS redovisade fornlämningsgränsen.

Rapport 2016:14

Stenålder vid Torp. Arkeologisk utredning inom fastigheten Torp 14:1 samt inom RAÄ Sorunda 782:1, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:14

Arkeologistik AB har under april och maj 2016 genomfört en arkeologisk utredning av ett ca 7 hektar stort område strax sydväst om Grödby på Södertörn. Området utgjordes till stora delar av ett skogsområde, men även av en avverkad yta intill en bergshöjd. Delvis inom utredningsområdet var sedan tidigare en fyndplats känd (Sorunda 782:1).

Utredningens syfte vara att kontrollera om tidigare ej kända lämningar fanns inom utredningsområdet men även att fastställa status på fyndplatsen som utgjordes av fynd av stenålderskaraktär. Vid utredningens etapp 1 framkom tre objekt. Dessa utgjordes av två lägen som bedömdes vara lämpliga för stenåldersboplatser (obj 1 - 2) och ett gränsmärke (obj 3). Gränsmärket ligger inte idag i en aktiv gräns men på det äldre ekonomiska kartbladet kan man se att det tills ganska nyligen markerade gränsen mellan Torp och Nedre Söderby ägor. Objektet bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning.

Vid utredningens etapp 2 grävdes schakt inom objekt 1 och 2. Objekt 1 var belägen ca 53 - 55 m.ö.h. och inom detsamma hittades fynd av stenålderskaraktär i form av kvarts, flinta, skärvsten och förhistorisk ornerad keramik. Det är ovanligt att finna keramik på denna höjd över havet (förutsatt att den är samtida med de övriga stenåldersfynden) varför en försiktig bedömning görs att det rör sig om en tidigneolitisk boplats. Objekt 2 var belägen ca 46 - 50 meter över havet på en östvänd naturlig terrass. På ytan hittades kvarts och skärvsten samt ett yxämne i grönsten. Yxämnet hittades inom Sorunda 782:1 men bedöms ändå tillhöra objekt 2. (se nedan).

Arkeologistik gör bedömningen att Sorunda 782:1 är felinprickad i FMIS då lämningens norra halva utgjordes av sådan terräng som inte är lämplig som boplats (storblockig/bergig mark). Den södra delen (som låg utanför utredingsområdet) var dessutom blöt/sank. Fornlämningens utbredning i FMIS är istället samma som objekt 2.

Rapport 2016:15

Stenålder i Vistaberg. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte, objekt 6, 7, 9 och 17 inom fastigheten Vistaberg 1:2, 1:3, 3:61, 3:62 och del av Rosenhill 1:1, Huddinge kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:15

Arkeologistik AB har under april 2016 genomfört en arkeologisk förundersökning vid Vistaberg, strax nordväst om Huddinge. Området utgjordes av ett skogsområde. Förundersökningens syfte vara att avgränsa fyra stenålderslokaler (obj 6, 7, 9 och 17).

Objekt 6
Inom och i direkt anslutning till objektet grävdes totalt 20 sökschakt med maskin. Efter schaktning bedömdes lokalen vara ca 30 x 30 meter stor. Lokalen innehöll slagen kvarts, flinta och skärvsten samt en härd. Inom objekt 6 påträffades även ett spisröse från modern tid (daterad genom fynd i nära schakt). En del till en sölja samt glaserade keramikskärvor funna i ett angränsande schakt gör att spisröset/huset grovt dateras till 1700-tal - tidigt 1800-tal. Nära spisröset hittades även en jordkällare och en brunn. Bebyggelselämningarna, som tidigare var okända, bedöms utgöra fornlämning.

Objekt 7
Inom och i direkt anslutning till objektet grävdes totalt 17 sökschakt med maskin. Efter schaktning bedömdes lokalen vara ca 90 x 20 meter stor. Platsen var topografiskt väl avgränsad av berg i dagen. Lokalen innehöll Slagen kvarts och kvartsit samt skärvsten.

Objekt 9
Inom och i direkt anslutning till objektet grävdes totalt 12 sökschakt med maskin. Efter schaktning bedömdes lokalen vara ca 110 x 20-30 meter stor. Lokalen innehöll slagen kvarts och grönsten samt skärvsten. Platsen var topografiskt väl avgränsad av berg i dagen och steniga partier.

Objekt 17
Inom och i direkt anslutning till objektet grävdes totalt 11 sökschakt med maskin. Efter schaktning bedömdes lokalen vara ca 50 x 20 meter stor. Lokalen innehöll slagen kvarts och grönsten, skärvsten samt en slipsten av röd sandsten. Platsen var topografiskt väl avgränsad av berg i dagen mot norr och väster.

Rapport 2016:16

Blombacka. Arkeologisk utredning inom fastigheterna Repet 4 och Västergård 1:1, Södertälje socken och kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:16

Arkeologistik AB har under april 2016 genomfört en arkeologisk utredning vid Blombacka i Södertälje. Området utgjordes dels av ett skogsområde men även till stor del av bebyggda ytor. Området var framförallt bebyggt med hyreshus, förskolor och parkeringsytor. Uppdragsgivare var Södertälje kommun som arbetar med en detaljplan för utökning av bostadsområde inom rubricerade fastigheter. Utredningen syfte vara att se om tidigare okända lämningar fanns inom området och att fastställa status på en osäker stensättning (Södertälje 96:2). Fyra objekt pekades ut efter etapp 1: ett boplatsläge (obj1), en stensättning (obj 2) och två husgrunder i form av jordkällare (obj 3-4). Stensättningen bedömdes vara fornlämning och de två husgrunderna bedömdes vara övriga kulturhistoriska lämningar. Inom den utpekade boplatsytan hittades två kvartsavslag samt en kvartskärna i ett schakt. Övriga schakt var fyndtomma. Eftersom objekt 1 var rumsligt avgränsat med berg i dagen och steniga partier samt att övriga schakt var fyndtomma bedömdes lokalens utbredning vara mycket liten. Lokalen klassades som fyndplats och därmed som en övrig kulturhistorisk lämning.

Rapport 2016:17

Gravfält Huddinge 113.1. Arkeologisk förundersökning inom RAÄ Huddinge 113:1, Huddinge socken och kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:17

Arkeologistik AB har under juni 2016 genomfört en arkeologisk förundersökning av del av Huddinge 113:1. Området utgjordes dels av ett skogsområde men även av bebyggda villatomter. Uppdragsgivare var Huddinge kommun som planerar att anlägga belysning utmed en gång- och cykelväg. Förundersökningens syfte vara att se om gravarna skulle komma att beröras vid det planerade belysningsarbetet. Ett antal schakt grävdes i vägsträckningen utan att något av antikvariskt intresse kunde påvisas.

Rapport 2016:18

Näs by. Arkeologisk utredning inför detaljplan Näs by, Näs 2:81, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:18

Arkeologistik har under ett par dagar i april och maj 2016 genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Näs 2:81 i Botkyrka inför detaljplan för Näs by. Uppdragsgivare var Aquab AB. Inom och i anslutning till utredningsområdet fanns flera kända fornlämningar och lämningar med oklar fornlämningsstatus. De lämningar som direkt berördes av detaljplanen var Näs bytomt (RAÄ Grödinge 506:1) och två husgrundsliknande åkerkanter (RAÄ Grödinge 504:3-4). Några provundersökningar skulle dock inte göras inom de ännu bebyggda tomterna i byn. Vid utredningens första etapp påträffades en husgrund (objekt 4), tre gropar (objekt 2, 3 och 5) och två sentida röjningsrösen (objekt 6 och 7) inom eller i direkt anslutning till utredningsområdets sydvästra del. Därutöver pekades två lämpliga boplatslägen ut inom utredningsområdets nordvästra delar (objekt 1 och 8). Husgrunden, groparna och ett av röjningsrösena (objekt 7) var belägna utanför utredningsområdet och omfattades därför inte av några ytterligare utredningsinsatser. De tidigare registrerade husgrundsliknande åkerkanterna bedömdes vid utredningen att vara just åkerkanter med moränavlagringar och utgör därmed inte kulturhistoriska lämningar. Inom det markerade området för RAÄ Grödinge 504:3 påträffades dock en husgrund med ett spisfundament i vars anslutning rikligt med tegelkross framkom, men inga fynd i övrigt. Vid utredningen konstaterades också att två tidigare registrerade stensättingsliknande lämningar (RAÄ Grödinge 504:1-2) var felmarkerade i FMIS och deras lägen har därför korrigerats. Lämningarna, varav åtminstone det ena (RAÄ Grödinge 504:1) sannolikt utgör ett spisröse, är belägna strax nordväst respektive väster om den nypåträffade husgrunden. Den påträffade husgrunden finns belagd på en laga skifteskarta över Näs by från 1861 och fanns ännu kvar då häradskartan upprättades i början av 1900-talet. Husgrunden bildar tillsammans med lämningarna RAÄ Grödinge 504:1-2 och husgrunden objekt 4 ett litet område med bebyggelselämningar med oklar, men troligen inte betydande, ålder. Så sent som 1785 var området ännu obebyggt. Bebyggelselämningarna bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar. Inom de utpekade boplatslägena fanns flera hästhagar som trots löfte om detta inte hade tömts på hästar då utredningens andra etapp skulle genomföras. Endast en liten hage inom objekt 8 var därför möjlig att provundersöka. Inga anläggningar eller kulturlager framkom inom denna, men i de tidigare ploglagren på platsen påträffades en blå, svagt facetterad, cylindrisk glaspärla och en bit bränd flinta. I övrigt påträffades endast tegelfragment och något enstaka buteljglasfragment i ploglagren. Pärlan bedöms vara vikingatida och möjligen kan även den brända flintan ha ett förhistoriskt ursprung. I FMIS kommer fynden att registreras som en fyndplats (objekt 9) och därmed som en övrig kulturhistorisk lämning. Fynden indikerar dock tillsammans med gravfältet RAÄ Grödinge 502:1, som är beläget strax nordost om byn, att en boplats från troligen yngre järnålder finns i närområdet. Objekt 1 och resterande delar av objekt 8 bör vid en eventuell framtida exploatering därför vidareutredas.

Rapport 2016:19

Olhamra. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 för detaljplan Okvista 5, Olhamra 1:3, Vallentuna socken och kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:19

Arkeologistik har under några dagar i början av juni 2016 genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inom en del av fastigheten Olhamra 1:3 i Vallentuna inför en detaljplan för en utbyggnad av en ny etapp i Okvista arbetsområde (Okvista 5). Uppdragsgivare var Vallentuna kommun. Utredningsområdet var ca 31 hektar stort och utgjordes av relativt höglänt skogsmark, huvudsakligen med nivåer mellan ca 35 och 40 meter över havet, men med enstaka toppar upp till ca 50 meter. I öster sluttade området ställvis brant ned mot Angarnssjöängens dalgång, ca 15 meter över havet. Inom området förväntades huvudsakligen boplatslämningar från stenåldern samt skogsbrukslämningar och gränsmärken från modern tid att framkomma vid utredningen. Vid de inledande arkiv- och kartstudierna framkom inget av antikvarisk relevans rörande utredningsområdet. Vid den efterföljande inventeringen visade sig områdets högre partier vara mycket blockrika och att de mellanliggande delarna i stor utsträckning utgjordes av sumpskog. Vid inventeringen framkom därför endast fem mindre ytor som bedömdes ha varit lämpliga för bosättning under stenåldern. Vid utredningens andra etapp grävdes provgropar för hand inom de utpekade boplatslägena. Inga fynd eller anläggningar påträffades dock inom något av dessa varför de inte bedöms utgöra kulturhistoriska lämningar. Utöver boplatslägena påträffades tre stensträngar, fyra gränsmärken, en färdväg, två skåror/jaktvärn samt fem täktgropar vid inventeringen. Stensträngarna (objekt 4 och 5) och ett gränsmärke i form av en meterhög rest sten (objekt 6) bedöms utgöra fornlämningar, medan övriga objekt bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar.

Rapport 2016:20

Spår efter en långvågssändare. Arkeologisk utredning av RAÄ Rådmansö 60:1 inom fastigheten Rådmansö-Tomta 1:9, Norrtälje kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:20

Arkeologistik AB har under juni 2016 genomfört en arkeologisk utredning i anslutning till fyndplatsen för 2-3 stockbåtar (Rådmansö 60:1). Anledningen var att man ville anlägga en sjö/damm i den sedan tidigare utdikade mossen. Beställare av uppdraget var Länsstyrelsen i Stockholm. På platsen för stockbåtarna (som hittades 1906) gjordes nu endast fynd av en trästolpe. Denna tolkades utgöra en del till en hägnad som stått utmed ett dike. Vid schaktningen hittade även nedgrävda koppartrådar i flera schakt vilka låg mer eller mindre parallellt med varandra. Dessa tolkades vara en del av ett jordlinenät till en lång- eller mellanvågsantenn.

Rapport 2016:21

Ett skadat gravfält i Hallunda. Skadedokumentation inom RAÄ Botkyrka 76:1 inom fastigheten Hallunda 4:34, Botkyrka kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:21

Arkeologistik AB har under juli 2016 genomfört en arkeologisk skadedokumentation inom gravfältet Botkyrka 76:1. Ett staket har satts upp i öst-väst riktning genom gravfältets södra del. Man har då grävt ett schakt i vilken stolparna har placerats. Vid dokumentationen kunde det dock konstateras att ett äldre schakt (med samma riktning som det nya) fanns i den västligaste delen, med stödspont av trä och stakethållare till ett äldre staket. I denna del har en anläggning skadats (A29) - troligen vid tidpunkten för anläggandet av det äldre staketet. Det nu aktuella staketets schakt var ca 1-2 meter brett (bredast i öster). Man har skadat två anläggningar (A22 och A26). A26 hade störst skada, då man hade grävt igenom anläggningens södra del och slängt upp jord och sten på anläggningen. A22 hade endast en skada av kantsten i anläggningen. Någon enstaka ihopföst jordhög fanns söder om staketet (möjlig grav?), men jord och sten har generellt lagt på norra sidan.

Rapport 2016:22

RAÄ Sollentuna 64:2. Arkeologisk undersökning av RAÄ Sollentuna 64:2, Sollentuna socken och kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:22

Arkeologistik AB har under juli 2016 genomfört en arkeologisk undersökning av Sollentuna 64:2. Uppdragsgivare var Bystaden Fastigheter AB som planerar att stycka av och bebygga berörd fastighet. Undersökningens syfte vara att fastställa hur mycket som fanns kvar av stensättning Sollentuna 64:2 för att i ett senare skede möjliggöra en arkeologisk undersökning där lämningen grävs ut, dokumenteras och tas bort. Undersökningen kunde visa att Sollentuna 64:2 utgjordes av en ramp som sannolikt hört samman med en ekonomibyggnad. Denna byggnad fanns kring sekelskiftet på östra sidan lämningen, öster om en väg. Lämningen var således ej någon grav. Utöver detta påträffades och undersöktes ett odlingsröse.

Rapport 2016:23

Ett gravfält i Ormsta. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av objekt 8 inom fastigheten Ormsta 1:40, Vallentuna kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:23

Vallentuna kommun arbetar med en detaljplan inom Stensta-Ormsta varför Arkeologistik AB under 2015 genomförde en utredning av området. Vi påträffade då fyra stensättningar strax sydost om Uddnäs. Under juli 2016 har nu en arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte genomförts. Utöver de fyra redan kända stensättningarna har ytterligare nio stensättningar, en härd och två odlingsrösen framkommit. Gravfältet bedöms vara avgränsat mot söder, öster och väster medan den norra gränsen är mer oklar, pga svårigheter att där schakta med maskin. Uppdragsgivare var Kams Ormsta AB.

Rapport 2016:24

Byrsta. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inför planarbete omfattande delar av Byrsta 8:1 och 1:7, Botkyrka kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:24

Arkeologistik har under ett par dagar i juli 2016 genomfört en arkeologisk utredning vid Byrsta i Grödinge socken, Botkyrka kommun. Utredningen föranleddes av ett planarbete inom delar av fastigheterna Byrsta 8:1 och 1:7 inom vilka en tidigare grustäkt delvis är belägen. Uppdragsgivare var fastighetsägaren. Utredningen har innefattat arkiv- och kartstudier, fältinventering samt provundersökning med handredskap. Vid de inledande arkivstudierna framkom ingenting som direkt berörde utredningsområdet. I anslutning till utredningsområdets sydvästra del framkom dock uppgifter om ett torp som tidigast finns belagt på en karta från 1636, och som troligen avhystes i slutet av 1830-talet (objekt 5). Utifrån arkivuppgifter och muntliga uppgifter anser vi oss också ha belagt att en tidigare registrerad stenåldersboplats (RAÄ Grödinge 368:1) strax söder om utredningsområdet är felaktigt markerad i FMIS och att dess läge därför bör korrigeras. Vid den efterföljande inventeringen påträffades två tidigare oregistrerade färdvägar (objekt 1 och 4), ett färdvägssystem (objekt 2) och ett lämpligt boplatsläge (objekt 3) inom utredningsområdet. Färdvägarna utgörs av vägbankar varav den ena tidigast finns belagd på en karta från 1804 (objekt 4), medan den andra sannolikt har ett samband med täktverksamheten som inleddes under andra hälften av 1970-talet. Båda lämningarna bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar. Färdvägssystemet består av tre sammanlöpande hålvägar, ca 80, 30 respektive 23 meter långa, 1 – 2,5 meter breda och 0,4 – 1 meter djupa. Färdvägssystemet utgör fornlämning. Det utpekade boplatsläget kunde avskrivas efter provgrävning.

Rapport 2016:25

Steninge. Arkeologisk undersökning (schaktkontroll) i anslutning till RAÄ Husby-Ärlinghundra 268, fastigheten Steninge 1:20, Sigtuna kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:25

Arkeologistik AB har med anledning av Vattenfalls planerade ledningsgrävning i anslutning till RAÄ Husby-Ärlinghundra 268 under en dag i augusti 2016 utfört en arkeologiskundersökning i form av schaktövervaknig. Uppdragsgivare var Vattenfall.Endast en anläggning (modern sopgrop) framkom. I övrigt framkom inget av antikvariskt intresse.

Rapport 2016:26

Skadat gravfält i Glasberga sjöstad. Skadedokumentation inom RAÄ Östertälje 249:1 inom fastigheten Östertälje 1:15, Glasberga sjöstad, Södertälje kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:26

Arkeologistik AB har under september 2016 genomfört en arkeologisk skadedokumentation inom gravfältet Östertälje 249:1. Vid dokumentationen kunde det konstateras att man kört över gravfältets östra del med tung maskin och grävt ett dike genom gravfältet. En schaktkant indikerade även att man schaktat inom den norra delen av ytan. Bedömningen gjordes att man torvat av vegetation i backen upp till gravfältet (sannolikt även inom gravfältet) för att underlätta maskintransport. Man har även påfört jord på fornlämningen (troligen hämtat från dikesgrävningen). Grävmaskinen/-erna har använts för att modellera terrängen på en till gravfältet angränsande fastighet i samband med anläggandet av en gräsmatta. Utifrån en anläggningsplan som har upprättats vid en arkeologisk förundersökning, genomförd år 2014, kunde vi konstatera att körvägen, diket och schaktet berört fyra gravanläggningar (Grav 8, 12, 13 och 14, se Lindwall 2015:11 och i bilaga 1).

Grav 8 - kunde inte ses vid skadedokumentationen men utifrån anläggningsplanen löper schaktkanten in i anläggningen. Grav 12 - utifrån anläggningsplanen var den belägen mitt på ytan där tung maskin kört. Inget kunde ses vid skadedokumentationen, möjligen pga att man fört på jordmaterial.

Grav 13 - utifrån anläggningsplanen låg anläggningen mitt på ytan där tung maskin kört. Enstaka stenar (5 st) i gravpackningen stack upp och kunde ses vid besiktningen. Den synliga delen av packningen bedömdes vara stabil.

Grav 14 - inget av anläggningen kunde ses i fält trots att man vid den tidigare förundersökningen beskrivit den vara 3 x 2,3 meter stor och uppbyggd av 0,2 - 0,5 meter stora stenar. Detta var en av få gravar som syntes ovan mark innan förundersökningens avbaning. Utifrån anläggningens läge på anläggningsplanen kan man se att det nu aktuella diket grävts igenom dess västra del. Eftersom inga stenar kunde ses på platsen eller i dikets kanter görs nu bedömningen att graven schaktats bort.

Rapport 2016:27

Boplatslämningar vid Näs by. Kompletterande arkeologisk utredning, objekt 8, Näs 2:81, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:27

Vid utredningen grävdes 13 schakt om totalt ca 113 m2 inom objektets centrala och norra delar varvid lämningar av boplatskaraktär framkom i tre av schakten. Anläggningarna utgjordes av en härd (A2), två stolphål (A3 och A5) och en nedgrävning (A4). Ett av stolphålen (A5) låg i vad som tycktes utgöra ett delvis bevarat kulturlager med bränd lera och kolstänk. I samma schakt påträffades också en eldslagningsflinta (ej tillvaratagen). Lämningarna bedöms som en fornlämning. Lämningarna anses genom utredningsschakten ha avgränsats mot sydväst. I väster och nordväst har lämningarna sannolikt en naturlig begränsning i den sluttning som där tar vid. Lämningarnas utbredning mot söder och öster har inte klarlagts inom ramen för utredningen. Utöver boplatslämningarna framkom även rester efter en sentida byggnad med stensatt golv i ett schakt (A1, S1). Byggnaden har identifierats som en ekonomibyggnad som finns markerad på den Häradsekonomiska kartan från början av 1900-talet (RAK J112- 67-8). Byggnaden fanns ännu kvar i början av 1950-talet (RAK J133-10i0b53). Byggnadsresterna bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning.

Rapport 2016:28

Utpekade boplatslägen längs Väg 57. Arkeologisk utredning etapp 2 inför breddning av väg 57, Gnesta - E4, Södertälje kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:28

Trafikverket ska bredda väg 57 mellan Gnesta och E4. Tidigare har en arkeologisk utredning etapp 1 genomförts av KNATON som pekade ut flera indikationsområden. Nu har Arkeologistik AB, under september 2016, genomfört en utredning etapp 2 av fem av dessa objekt (indikation 2-6). Uppdragsgivare var Trafikverket.

Vid indikation 2 kunde inget av antikvariskt intresse påvisas.

Vid indikation 3 påträffades ett postament till gränsmärke, tre skärvstenshögar samt ett sotlager och en härdgrop vilka bedöms vara fornlämningar.

Vid indikation 4 påträffades endast enstaka skärvsten. Den totala frånvaron av anläggningar, kulturlager och fynd gav bedömningen att utredningsytan saknar fornlämning.

Vid indikation 5 kunde inget av antikvariskt intresse påvisas.

Vid indikation 6 påträffades endast två stolphål med ett inbördes avstånd på ca två meter. Då inga kulturlager, ytterligare anläggningar eller fynd av intresse påträffades gjordes tolkningen att det rör sig om spår av grindstolpar. Dessa bedöms vara övriga kulturhistoriska lämningar.

Rapport 2016:29

Stensträng och odlingsrösen. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ Botkyrka 12:1, Botkyrka socken och kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:29

Arkeologistik AB har under september 2016 genomfört en arkeologisk förundersökning i anslutning till det undersökta gravfältet Botkyrka 12:1. Undersökningsområdet utgjordes av ett litet skogsparti nära ett villaområde. Uppdragsgivare var Botkyrka kommun som arbetar med en detaljplan för omsorgsboende inom fastigheten Lugnet 27 m.fl.. Länsstyrelsen har tidigare besiktat platsen. En möjlig stensträng noterades vid det tillfället. Förundersökningens syfte vara därför att kontrollera/dokumentera denna men även att se om ytterligare gravar kunde finnas inom undersökningsområdet. Stensträngen var ca 43 m lång, enskiktad och enradig. Denna bedöms vara fornlämning. Inga gravar eller andra anläggningar av antikvariskt intresse påträffades vid schaktning inom undersökningsytan men flera ansamlingar med röj-/odlingssten fanns dock. En av ansamlingarna undersöktes och togs bort. Ytan bedöms ha varit odlad.

Rapport 2016:30

Gravar, boplats och gårdstomter i Kungsberga. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inom fastigheten Kungsberga 1:34 m fl, Färentuna socken, Ekerö kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:30

Arkeologistik har under några dagar i augusti och september 2016 genomfört en arkeologisk utredning av tre delområden i Kungsberga på Färingsö i Ekerö kommun. Uppdragsgivare var kommunen som arbetar med planläggning av de berörda delarna. Utredningen var uppdelad på två delprojekt benämnda Ettans väg respektive Småa. Ettans väg omfattade två mindre delområden inom Kungsbergas nordöstra delar medan Småaprojektet omfattade ett större område i södra delen av Kungsberga (figur 2). Totalt berördes en ca 13 hektar stor yta av utredningen. Inom delprojektet Ettans väg har utredningen endast innefattat etapp 1, dvs. kart- och arkivstudier samt fältinventering, medan utredningen av Småa-området har innefattat både etapp 1 och 2, dvs. även provundersökningar av lämningar med oklar fornlämningsstatus. I enlighet med Länsstyrelsens förfrågningsunderlag har dock inga provundersökningar genomförts inom befintliga villatomter. Inom Ettans väg framkom inget av antikvariskt intresse vid utredningen. De två mindre delområdena bedöms därför inte rymma några fornlämningar. Inom och i direkt anslutning till Småa-området framkom ett flertal lämningar av antikvariskt intresse varav fem fornlämningar och sju övriga kulturhistoriska lämningar (figur 3 och 4). Fornlämningarna utgörs av en grav markerad av en rest sten (obj 1), en stensättning (obj 4), en väghållningssten (obj 5), en övergiven gårdstomt till en av Kungsbergas ursprungliga tolv gårdar (obj 9) och ett område med anläggningar och kulturlager i åkermarken söder om Kungsberga (obj 10). De senare lämningarna, som inte har avgränsats inom ramen för utredningen, kan utifrån fynd i kulturlagren troligen dateras till järnålder eller tidig medeltid. De övriga kulturhistoriska lämningarna utgörs av sentida husgrunder, dvs. grunder efter byggnader som har uppförts efter 1850 (obj 2, 3 och 6), en brukningsväg (obj 7), ett gränsmärke (obj 8) samt lägena för två andra av Kungsberga bys gårdar enligt äldre kartmaterial (obj 11 och 12). De senare ligger inom idag bebyggda villatomter och har därför inte utredningsgrävts.

Rapport 2016:31

Gravar, boplats och bebyggelselämningar vid Hallunda gård. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inom fastigheterna Hallunda 4:20 och 4:34, Botkyrka socken och kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:31

Arkeologistik har i enlighet med ett beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län genomfört en arkeologisk utredning av Hallunda gård med kringområden i Botkyrka socken och kommun. Utredningen, som berörde en ca 26,5 ha stor yta, utfördes under september 2016. I samband med utredningen genomfördes även en specialinventering efter hällristningar av Botark inom delar av området. Bakgrunden till utredningen var att området planeras att bebyggas. Inom och i anslutning till utredningsorådet fanns sedan tidigare ett flertal kända fornlämningar i form av gravar, gravfält, skärvstenshögar och hällristningar. Strax väster om utredningsområdet finns den välkända Hallundaboplatsen från bronsåldern (RAÄ Botkyrka 13:1 och 69:1). Delar av utredningsområdet har tidigare (2009) varit föremål för en arkeologisk utredning etapp 1 genom Stiftelsen Kulturmiljövård. Vid utredningen första etapp framkom flera tidigare oregistrerade lämningar i form av gravar (obj 6, 13 och 14), husgrunder (obj 1 och 3), stenmurar (objekt 7 – 12), en terrassering (obj 4), en väglämning (objekt 17) och ett jaktvärn (obj 2) samt tre ytor som bedömdes ha utgjort lämpliga boplatslägen under förhistorisk tid (obj5, 15 och 16). I samband med karstudierna framkom även uppgifter om ett tidigare torp under Hallunda, men efter vilket inga lämningar finns bevarade (objekt 18). En tidigare registrerad stensättningsliknande lämning (RAÄ Botkyrka 259:1) bedömdes som en stensättning, men visade sig vara felmarkerad i FMIS och belägen strax utanför utredningsområdet. Gravarna, murarna (undantaget obj 9) och en av husgrunderna (obj 3) bedömdes som fornlämningar, medan terrasseringens och boplatslägenas fornlämningsstatus var oklara och behövde vidareutredas. Övriga objekt bedömdes som övriga kulturhistoriska lämningar. Vid specialinventeringen efter hällristningar framkom inga nya ristningslokaler. De tidigare kända skålgropslokalerna (RAÄ Botkyrka 74:2 och 439:1) visade sig dock vara större och innehålla fler skålgropar än som tidigare var känt. Vid utredningens andra etapp provgrävdes terrasseringen och boplatslägena samt ytterligare tre boplatslägen som hade pekats ut i samband med den tidigare utredningen (i denna rapport benämnda KM 6, 8 och 9). Ett fjärde utpekat boplatsläge (KM 7) provgrävdes inte då vi gjorde en annan bedömning av platsens lämplighet för bosättning. Vid schaktning inom ytorna framkom förhistoriska anläggningar – en härd och en härdgrop - endast inom objekt 5. Inom KM 9 framkom dock sentida bebyggelselämningar i form av stolphål, en härd och en sopgrop vilka kan ha utgjort en del av Hallundas bebyggelse under troligen 1700-talet. Objekt 5 och KM 9 bedöms utgöra fornlämningar. Observera att lämningarna inte har avgränsats inom ramen för utredningen.

Rapport 2016:32

Pläng. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inom fastigheten Pläng 1:1, Roslags-Bro socken, Norrtälje kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:372

Arkeologistik AB har under oktober 2016 genomfört en arkeologisk utredning vid Pläng i Norrtälje kommun. Området utgjordes dels av skogsmark men även till del av en golfbana. Norrtälje kommun arbetar med en detaljplan för en del av fastigheten. Uppdragsgivare var markägaren. Utredningen syfte vara att se om tidigare okända lämningar fanns inom området. Tretton objekt pekades ut efter etapp 1: tre gränsmärken (obj 1, 6 och 12), två möjliga husgrunder (obj 2 och 3), tre stensättningar (obj 4, 5 och 7), fyra jaktvärn/skåre (obj 8, 9, 10 och 11) samt en fossil åkermark (obj 13) samt 21 ansamlingar röjningssten och odlingsrösen. Etapp 2 genomfördes på obj 2, 3 och 4, där husgrunderna obj 2 och 3 avskrevs som naturbildningar. Statusen på stensättningen obj 4 bedömdes initialt vara något osäker men efter partiell avtorvning fastslogs den vara en stensättning. Stensättningarna objekt 4, 5 och 7 samt objekt 13 bedömdes vara fornlämningar. Resterande objekt bedömdes vara övriga kulturhistoriska lämningar.

Rapport 2016:33

Almarestäket-Erikssund. Arkeologisk utredning och marinarkeologisk utredning etapp 1 och 2 inför utbyte av vägbroar vid Almarestäket och Erikssund, väg 841 respektive väg 263, Upplands-Bro, Järfälla och Sigtuna kommuner, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:33

Arkeologistik har under sommaren 2016 genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 av två områden vid Almarestäket och Erikssund på gränsen mellan Upplands-Bro och Järfälla kommuner respektive Upplands-Bro och Sigtuna kommuner. Bakgrunden till utredningen var att Trafikverket planerar att byta ut de vägbroar som idag korsar de två sunden. I uppdraget ingick även en marinarkeologisk utredning etapp 1 och 2 av de berörda vattenområdena. Den marinarkeologiska utredningen utfördes av Statens maritima museer på uppdrag av Arkeologistik. De nuvarande broarna utgörs av svängbroar som båda har anlagts på platser för tidigare färjelägen vid sunden. Bron över Stäksundet uppfördes 1926 och ersatte då en äldre bro som hade byggts redan 1862-63, men som hade rasat några år tidigare. Strax söder om vägbron har även en järnvägsbro funnits. Järnvägsbron invigdes 1876, men denna revs efter det att den nya järnvägsbron norr om Stäket togs i bruk 2001. Bron över Erikssund invigdes 1932. Inom och i direkt anslutning till utredningsområdet på Stäksön och vid Stäket fanns ett flertal lämningar registrerade sedan tidigare, bland annat ett omfattande område vid Stäket i form av ett stadslager (RAÄ Järfälla 419:1). På platsen fanns under 1600-talet ett hantverkarsamhälle som i samtida handlingar benämndes som Fläcken, Stäketfläcken eller Stäkie stadh. Platsen finns markerad på ett flertal, huvudsakligen småskaliga, kartor och i några fall med en överdriven stadsliknande symbol. Som mest tycks det dock ha rört sig om ett 30-tal hantverkare som samtidigt bebodde området (Gustafsson j:r 1986:174). Flera av kartorna visar också på en tomtreglering inom området. Området är i dag till stora delar dolt under vägar och rester efter en upp till 3 meter hög järnvägsbank och var därför inte möjligt att utredningsgräva i detta sammanhang. Vid utredningen påträffades sentida lämningar i form av väg- och järnvägsbankar samt en uppgift om ett fynd av en massgrav från troligen medeltiden i anslutning till brofästet på Stäksön (obj 10). En tidigare registrerad grop (RAÄ Kungsängen 80:1) omregistrerades som ett stridsvärn. Fyndplatsen för massgraven och en tidigare registrerad högliknande lämning (RAÄ Kungsängen 85:1) provgrävdes vid utredningens andra etapp. Inga lämningar efter massgraven påträffades dock och den högliknande lämningen visade sig utgöras av en naturbildning. Vid den marinarkeologiska utredningen framkom bl.a. en pålrad (obj 11) inom vattenområdets södra del. Pålraden, som troligen utgör lämningar efter en brygga, har utifrån ett 14C-prov visats ha anlagts före 1850 och bedöms därför utgöra en fornlämning. I övrigt så påträffades endast sentida lämningar i form av en trolig stenpir eller fundament av huggen sten (ID 2) samt fynd i form av tegel, stenar, timmer, ett kvarnhjul, ett vagnshjul och kräftburar inom vattenområdet. Stenkonstruktionen ID 2 bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning. Fynden utgör inte kulturhistoriska lämningar. Vid Erikssund finns få lämningar registrerade sedan tidigare och inga nya lämningar påträffades heller i samband med den landbaserade utredningen. Vid den marinarkeologiska utredningen framkom endast sentida konstruktioner i form av en kajskoning och brygga med stenfundament. Då dessa ännu är i bruk bedöms de inte som kulturhistoriska lämningar.

Rapport 2016:34

Bögs gård. Arkeologisk undersökning (schaktkontroll) i anslutning till RAÄ Sollentuna 137:1 och Sollentuna 392:1, fastigheten Väsby 5:1, Sollentuna kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:34

Arkeologistik AB har med anledning av att Sollentuna energi planerade att schakta för elkabel i anslutning till RAÄ Sollentuna 137:1 och Sollentuna 392:1 under två dagar i november 2016 utfört en arkeologisk undersökning i form av schaktövervaknig efter länsstyrelsens beslut. Vid RAÄ Sollentuna 137:1 påträffades en stenrad (A1) som tolkas vara rester av en stenkant till vägen. Lämningen tolkas vara en övrig kulturhistorisk lämning. Elkabeln läggs brevid så att A1 kan kvarligga in situ. Vid RAÄ Sollentuna 392:1 påträffades en husgrund (A2) och ett stolphål (A3). Husgrunden finns inte med på några kartor varför den tolkas vara äldre än 1850. Husgrunden och stolphålet bedöms därför vara fornlämning. Elkabeln kommer att läggas bredvid dessa så att de kan kvarligga in situ. Efter genomfört uppdrag kontaktade uppdragsgivaren Länsstyrelsen om att nya möjliga lämningar kan ha påträffats på en annan sträcka varför Arkeologistik besiktade platsen den 2/12 2016. Inget av antikvariskt intresse fanns på denna del.

Rapport 2016:35

Backeböl. Arkeologisk utredning inför detaljplan Dalvägen-Gustavsviksvägen i Boo, Nacka kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:35

Arkeologistik AB har under november 2016 genomfört en arkeologisk utredning inför ett detaljplanearbete i Boo, Nacka kommun. Utredningsområdet utgjordes av ett skogs- och stug/villaområde, där endast skogsområdena skulle utredas enligt Länsstyrelsens beslut (Lst dnr 43112-38802-2016). Vid etapp 1 hittades fyra objekt där objekt 3 även genomgick etapp 2. Objekt 1 är ett jaktvärn/skåre och bedöms vara en övrig kulturhistorisk lämning. Objekt 2 är en sentida husgrund som bedöms vara en övrig kulturhistorisk lämning. Objekt 3 utgick efter etapp 2. Objekt 4 utgörs av en sentida husgrund med intilliggande trädgård/odlingsyta. Denna bedöms vara en övrig kulturhistorisk lämning. Beskrivningarna av de tre fornlämningarna RAÄ Boo 33:1-3 inom utredningområdet stämmer men vi gör bedömningen att ytterligare gravar finns mellan dessa varför det istället bör ses som ett gravfält.

Rapport 2016:36

Lämningar från yngre bronsålder, vikingatid och 1700-tal inom Knista bytomt. Arkeologisk förundersökning och utökad förundersökning, del av RAÄ Sollentuna 344:1, Häggvik 2:1 och 2:13, Sollentuna kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:36

Arkeologistik AB genomförde i augusti 2015 en arkeologisk förundersökning av en del av Knista bytomt i Sollentuna (RAÄ Sollentuna 344:1). Förundersökningen, som endast berörde bytomtens västra kant, utfördes på uppdrag av Trafikverket som ett led i de förarbeten som föregick byggnationen av den nya trafikleden Förbifart Stockholm. Förundersökningsområdet var beläget inom Sollentuna Energis verksamhetsområde i direkt anslutning till Häggviksleden. Området utgjordes av en omfattande terrassering av jord, lera och sten som hade byggts upp längs sluttningen av en ås för att skapa ett jämnt underlag för verksamheten. De påförda massorna var ca 0,5 – 4 meter tjocka. När massorna hade avlägsnats visade sig de ursprungliga marklagren till stora delar vara bortschaktade sedan tidigare. Inom ytan fanns endast fläckvis bevarade kulturlager, en härdrest och en kallmurad källare. Samtliga lämningar undersöktes och togs bort inom ramen för en utökad förundersökning. På åsens krön och i sluttningens övre del fanns ett ca 22 m2 stort sotfärgat lager med rikligt med skärvsten (A10) som hade bevarats i anslutning till några större markfasta stenar. I södra kanten av lagret fanns även en härdgrop (A9). Vid undersökning av lagret framkom två stolphål (A11 och A13), sparsamt med keramikfragment och bränd lera varav en större bit lerklining. Enstaka keramikfragment hade polerad yta. En 14C-analys på träkol från lagret daterade detta till yngre bronsålder (790 – 500 kal. BC, 2σ). Vid släntens fot fanns ett homogent jordlager (A4), ca 26 m2 stort och upp till 0,4 meter tjockt, med skärvig sten, bränd lera och kolstänk. I lagret förekom även spridda förhistoriska keramikfragment (A-gods) och obrända djurben, delar av ringformade vävtyngder, ett viktlod av järn, en nål av järn till ett spänne eller sölja, en del av en löpare till en vridkvarn samt järnslagg och en bottenskålla. Under lagret framkom en härd och en härdgrop (A5 resp. A8) och två stolphål (A6 och A7). Ben från lagret och träkol från en härdgrop har daterats till vikingatid (880 – 1020 resp. 860 – 1020 kal. AD, 2σ). Lagret tolkas som ett odlingslager på platsen för en tidigare boplatsyta. Utifrån lagrets fyndinnehåll bedöms uppodlingen tidigast ha skett i slutet av vikingatiden eller under tidig medeltid. Avsaknaden av tegel och sentida keramik i lagret antyder vidare att ytan inte har brukats in i modern tid. På kullens krön, strax öster om skärvstenslagret A10, fanns även en källargrund (A2). Källaren var invändigt ca 3,5 x 2,7 meter stor, men dess östra del var skadad och källaren kan därför ursprungligen ha varit något längre. Källaren, som hade kallmurade väggar av block och stenar, var bevarad till ett djup av ca 0,6 - 0,9 meter. I botten av källaren fanns delvis bevarade träsyllar vilka visade att källaren har haft ett golv av trä. I ett raseringslager med trärester, tegelkross och enstaka stenar i källaren förekom sparsamt med fynd i form av mynt och knappar av cu-legering, kritpipsfragment, yngre rödgods, flintgods. stengods, plan- och buteljglas, spikar samt brända och obrända djurben. Ett likartat fyndmaterial förekom även i källarens golvlager. Utifrån fynden antas källaren ha anlagts under 1700-talet och ha varit i bruk en bit in på 1800-talet. Då källaren tycktes sakna ingång antas den vidare ha legat dold under en byggnad, troligen ett bostadshus, med tillträde via en lucka i byggnadens golv. Byggnaden har med stor sannolikhet identifierats på en karta över Knista by från 1759. Resultaten från förundersökningen korresponderar väl med resultaten från en tidigare undersökning av en yta direkt väster om förundersökningsområdet och som för- och slutundersöktes 1994-1995 i samband med att Häggviksleden skulle byggas (Andersson et al 1994, Lindh 1996). Även där var lämningarna fragmentariska och påverkade av sentida grävningar. Inom den undersökta ytan påträffades fynd och lämningar från yngre bronsålder, förromersk järnålder, vendel-vikingatid och 1700-tal, men utan någon kontinuitet dem emellan (Lindh 1996).

Rapport 2016:37

Ett gravfält och en stensträng vid Glömsta. Arkeologisk förundersökning av del av fornlämning Huddinge 22:1, Huddinge kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2016:37

Huddinge kommun planerar att bygga en gång- och cykelväg igenom gravfält RAÄ Huddinge 22:1 varför Arkeologistik AB, under november-december 2016, genomförde en förundersökning av berörd yta inom fornlämningen. Totalt påträffades elva anläggningar varav fyra säkra gravar och en grav med osäker status (A2, 5, 6, 8, 11). Av dessa bedöms två vara kraftigt skadade (A2 och A11). I den västra delen framkom en stensträng (A7) och i den östra fanns en härd (A10) av förhistoriskt snitt. Övriga anläggningar bedömdes vara sentida: färdväg (A1), stolphål (A3-4) och en stenpackning (A9). Arkeologistik gör bedömningen att ca 5 gravar och stensträngen kan komma att beröras vid anläggandet av gång- och cykelvägen (utöver en möjlig gravanläggning som till största delen finns inom annan fastighet i norr - A8).